Båtleksikon
Osmos (GRP-skrov)
På polyester-GRP räknas fuktens djup, inte ordet blåsor. Schneiders grader 1-3 och reparationen som är kvar, inte fotona.
Vad det är
Osmos på ett GRP-skrov är fukt som vandrar in i polyesterlaminatet tills gelcoaten lyfts i blåsor. På besiktningen väger ordet i annonsen mindre än språket: kosmetik, bevaka, eller en reparation inom de år ni tänker behålla båten.
På land, när båten redan står ur vattnet, täcker ett ord två skrov. På det första går blåsorna att räkna, vätskan är klar. Hos Schneider är det grad 1, vanligen en lokal reparation. Deras skala är inte en gemensam obligatorisk standard. På det andra är fältet brett, vätskan grumlig och sur, och plastens lager kan redan vara svagare. Så länge huvudet bara har «osmos» ser ett avdrag ut som en utjämning. Köparen behöver reparationskostnaden innan priset sätts, inte efter.
Hur det utvecklas
Tidigt GRP gick ofta ut utan fullt osmosmotstånd, eller utan en epoxibarriär. Vinterförvaring bromsar processen. Den vänder den inte och torkar inte ett laminat som redan är vått. Blåsorna krymper inom timmar efter lyftet: West System vill att ni tittar på undervattenskroppen den dag båten kommer upp. En sen blick på land missar lätt det som fanns vid kranen.
Besiktningens språk
En blåsa ensam säger inte hur djupt vattnet gått. PassageMaker beskriver provet: ta bort färg på ett litet fält och titta lager för lager. En droppe sprit på den bara plasten: mörk genomskinlig harts är en bild, mjölkig, gul eller vit betyder att vattnet redan ätit hartsen. En fuktmätare utan jämförelse skrämmer lätt. Practical Sailor: först ett värde på en torr sida, skrapa bottens färg; ett högt tal utan blåsor är ännu inte osmos. Apparaten ger inte den exakta vattenandelen. Den jämför. Den sätter ingen grad.
Schneiders grad 2: fler blåsor, vätskan grumlig och syrlig, lagren ännu inte hårt träffade. Grad 3: fältet vidare, mer vätska, lagret kan redan vara svagare. Grad 4: plasten har tappat styrka och på sina ställen gått isär i lager; laga i bitar, inte som en fläck. Han skriver att sådan försvagning är sällsynt i hans praktik. Det är hans skala, inte en norm som varvet måste bygga efter.
Köp
Hålrum i en vanlig läggning är normala. Det dyra mönstret är en våt balsakärna eller hackad fiber inuti plasten, inte varje blåsa på massiv plast. En vattenandel på «1-2 procent» har de här artiklarna inte mätt. För sig står PassageMaker-författarens åsikt: en färdig reparation med ett lager som håller vidare vatten ute kan vara att föredra framför en botten som ännu inte öppnat sig. Det är en åsikt, inte en varvsregel. Förhandla den reparation som är kvar, inte antalet blåsor på fotot.
Schneider anger två andras räkningar, inte en tariff för den här bottnen. En Formosa 51, grad 2, Kroatien, omkring 7 000 euro utan sandblästring. En Azimut 39, grad 2, Italien, omkring 10 000 euro tillsammans med den rengöringen. En offert för just den här båten följer inte av artiklarna. Han varnar också: ett varv erbjuder ibland att ta bort hela det färgade yttre lagret där en lokal reparation hade räckt. West System är hårdare: om hartsen redan börjat lösas av vatten matar processen sig själv. Det är en tvist mellan två källor, inte en dom.
Vanliga frågor
Q: Gå därifrån vid varje omnämnande av osmos? A: Nej. Läs besiktningsgraden och offerten om reparationen ryms i de år ni tänker behålla båten.
Q: Räcker epoxifärg? A: Den tar symptomen. En reparation som håller är torkning av laminatet och en barriär.
Q: Stoppar vintern osmosen? A: Den bromsar. Den torkar inte ett vått laminat.